Ombytta roller

Efter att ha läst Stieg Larssons tre böcker i Milleniumserien funderade jag på vad det är som gör dem till storsäljare. Vad är det som svenskarna gillar så mycket med Salander och Blomqvist? Jag kollade in Stieglarsson.se och hittade en mailkonversation mellan förlaget och författaren. Det är ett intressant nedslag i vilka tankar som rörde sig i huvudet under författarprocessen. Så här beskrev Stieg Larsson huvudpersonerna:

"Jag har försökt skapa huvudpersoner som på ett dramatiskt sätt skiljer sig från vanliga kriminalgestalter. Sålunda har Mikael Blomqvist varken magsår, alkoholproblem eller ångest. Han varken lyssnar på opera eller ägnar sig åt någon kufisk hobby som byggade av modellplan eller liknande. Han saknar huvudsakligen problem och hans mest utmärkande egenskap är att han beter sig som en stereotyp "slampa", vilket han själv erkänner. Där har jag också skiftat könsroller medvetet; Blomkvist uppträder i mångt och mycket som schablonbilden av "bimbo" medan Lisbeth Salander försetts med stereotypa "manliga" värderingar och egenskaper."

I den fortsatta mailkonversationen vimlar det av referenser och förklaringar till varför storyn ser ut som den gör och hur Stieg Larsson tänkte kring både handling och personbeskrivningar. Läs själv vetja.