Månadsarkiv: januari 2015

Att vilja

15627782573_13a8dc3958_zAtt bli anspråkstagen. Att vara den man ringer. Att vara den som ringer. Att bli visad. Att få vila i känslan. Att vila i mig. Att bygga något längre än nästa vecka. Att spela roll, inte roller.

Att vara bra. Att träna hårt. Att komma bort. Att tänka stort. Att vara viktig. Att vara oviktig. Att gå ner alla kilon. Att inte bry sig om kilon. Att aldrig någonsin bry sig om kilon. Att göra en exit. Från mig. Att bygga en buffert. Att resa bort.

Istället distans. Istället avvisningar. Istället avstånd. Istället andras rädsla.

Men samtidigt privilegium, lyckliga lotter, förspänt, inkomster, utgifter, sammanhang, utveckling, framsteg.

Jag och Lena Andersson

Jag har ju förstått det tidigare, men att lyssna på Lena Andersson när hon är gäst i Värvet är som att lyssna på en i mångt och mycket bättre, mer genomtänkt och otroligt mycket mer intelligent person jämfört med mig själv, förklara hur jag fungerar. När hon beskriver sin relation till maten, sockret, ätstörningarna, träningen, kärlekslivet och skrivandet som katalysator för insikter, är det som att någon beskrev en manual över hur även jag fungerar.

Den här helgen har varit jättekonstig i övrigt. Jag skakar i grunden eftersom mina tankar om framtiden förändrats ganska rejält. Jag vet inte varför det hände just nu, vilket nästan är det som känns mest konstigt. Det här måste dock marineras lite innan det kan bli något i bloggform tror jag. Men en slutsats är att prestigeförlusten i att säga att någon annan hade rätt, aldrig får vara det som håller en tillbaka.

Tills dess, lyssna på Lena Andersson i Värvet.