Den gamla arbetarstaden at it’s best.
Kärlek i Norrköping
- Inläggsdatum 18 augusti, 2008
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
Vad blir det av oss? Vi som växte upp under dånet av tangentbordssång i en uppkopplad verklighet med nedkopplad känslosamhet. Hur ska vi klara oss?
Ja, jag är hemma nu. Och jag gillart förstås. Jag är trött och sliten och mina fötter är liksom lite för mjuka efter för många veckor i rad…
Går det att kombinera våldsromantik, feministhat, positiva fördomar om hela folkslag och en "medelålders kvinnor som åker till Gambia och raggar kött"-attityd i ett och samma debattinlägg? Ja,…
5 kommentarer
Ah. Fint. Den där platsen känner man ju minsann igen.
Kan vi förvänta oss mer Norrköping i bloggen framgent?
Jodå. Hittills har jag ju skrivit om mitt och Markus Krunegårds gemensamma skräckminne av det lokala bandet Empty Guns, diverse barndomsskildringar från öde moped-vägar samt musikframträdanden med musikskoleorkestrar etc.
Jag namedroppar i och för sig inte alltid vilken stad allt utspelar sig, men pratar jag barndom så brukar det handla om Norrköping. 🙂
Jaha, du är Pekinges i grunden. Spännande. Då ska jag utöka mina varannan dag-besöksranson här till en vardaglig pryl.
Hey!
Man får tacka och bocka djupt samt allra respektfulltast för att man givit och förmedlat ett sådant konsert-minne och få en sådan respons. Det var hårt, hårdare, hårdast som gällde i slutet av 80-talet och i början av 90-talet.
M.V.H / Henrik Klefbäck ”Sångare Empty Guns”
Haha, sweet!
Kommer ihåg spelningarna i aulan. Kolla även det här inlägget: http://bisonblog.blogs.com/kajen/2008/06/schools-out-for.html