Kategorier
Bloggen

Framing

Jag väljer alltid det som finns inom ramarna. Hur gör du?

När jag beställer hos pizzerian nere vid hörnet så grubblar jag en stund. Sedan väljer jag någon av de 30-40 pizzor som finns på menyn. Det skulle aldrig falla mig in att säga ”Jag vill ha nummer tio men med extra ost och dubbeldeg, kan du lägga till lite salami också så vore det bra”. Jag är itutad att följa normer och regler. Hur skulle det annars se ut?

Jag var killen som aldrig bröt mot reglerna i skolan. Jag har en skolkad timme på mitt samvete. Det var en gång när vi hade fyra håltimmar inför en 40-minuterslektion, och hela klassen skolkade i protest. Grupptrycket fungerade, även om jag tvekade länge innan jag gick hem med de andra.

Att snatta finns inte på kartan. Jag har aldrig stulit något i hela mitt liv. Kanske att jag tjuvade något i sandlådan som liten, jag minns inte.

Vän av ordning, det är jag. Men vilket jag sen. Normerna begränsar mig, gör mig till en som alltid spelar safe. I alla fall i mina ögon. För ibland säger folk att jag är modig som gör si eller så. Det stämmer inte. Modig är när man gör saker även fast man vet att man kanske inte klarar det. Sån är inte jag. Jag gör bara saker jag vet att jag klarar. När jag kan något riktigt bra höjer jag bara ribban ett litet snäpp med vetskapen om att jag antagligen klarar nästa nivå också. Det skulle aldrig falla mig in att byta sport eller ge mig av till en ny arena. Ribban ligger där jag själv vill ha den.

Kontroll. Allting kokar ihop till kontroll. Rädd för att förlora den. Men önskar inget hellre än att våga göra det. Ibland. En kort sekund.

Jag ska öva mig på det.

Av Fredrik Wass

Jag har försökt fånga mig själv på den här bloggen sedan 2006. Det går ganska bra. Jag är en sån därn typiskt otypisk man med nojor och nostalgi, pretentiösa ambitioner och stukade visioner. Men jag är ok. Bloggar även på bisonblog.se om internet, samhälle och media.

2 svar på ”Framing”

jag väljer det som ligger så långt ifrån ramarna som möjligt, helst långt under min värdighet eller alldeles för omöjliga och svåra saker:=) då behöver man inte bli vare sej förvånad eller besviken när det kukar ur, men glatt överaskad när det funkar. Bäst är ribbor i gummi som kan anpassas efter omständigheter.

Jag gör som du. Jag gör en massa och kallas oxå modig, men det är sant att det inte är modigt. Jag vet ju vad jag kan och det är det jag gör.
Kanske är jag på väg att hoppa och prova det okända nu, kanske inte. Vi får se.

Stängt för kommentering.