Tänkbart

Lyssnar på Winnerbäcks sommarprogram. Han åkte till New York med kompisarna, gick till en spågumma och fick reda på att det var dags att sluta fred med sig själv. Det är inte så lätt att vara människa att man måste göra det svårare.

"Jag försöker uppskatta kontrasterna i mitt liv. Mina sena tonår var så fulla av motsättningar. Jag drömde om rockmusik, fotomodeller och spritspons. Men jag levde med ätstörda feminister och introverta indiepopkillar. Och jag lyssnade väldigt noga på dem. Och jag såg upp till dem. Jag ådrog mig skuld, och hon dåligt samvete, för min lata svaga själ.

Jag försökte passa in bland dessa frisinnade människor som förespråkade en hbt-revolution, men samtidigt hade en rent ortodox inställning till Stringtrosor. Det var verkligen inte lätt att hänga med där, i all medelklass-skam och jantelagsänglsan.

Det var det säkraste sättet att leva. Då riskerar man inte att behöva stå upp för sina tillkortakommanden. Man var ett offer som inte mådde något bra i den här materiella världen. Det var därför Jeppe drack. Hemma i min ensamhet lyssnade jag på glamrock från Hollywood. Det kanske inte är en mindre destruktiv förkunnelse, men befriande.

Nu, i en limousin på Manhattan, femton år senare, med bara budweiser och gindrinkar för ögonen gjorde min dubbelhet sig påmind igen. Är det okej att jag sitter i en Limousin på Manhattan, fast att jag är en ganska medveten och lågmäld person. Eller är jag det? Det är verkligen inte lätt att vara ärlig mot sig själv. Det beror alldeles på vem som talar och vem som lyssnar."

Publicerat av Fredrik Wass

Jag har försökt fånga mig själv på den här bloggen sedan 2006. Det går ganska bra. Jag är en sån därn typiskt otypisk man med nojor och nostalgi, pretentiösa ambitioner och stukade visioner. Men jag är ok. Bloggar även på bisonblog.se om internet, samhälle och media.

Ett svar på ”Tänkbart”

  1. Ja, jag lyssnade också på honom.
    Det var fint. Mycket man kände igen sig i. nästan som om man var kompisar.

Kommentarer inaktiverade.