Jag förbannar min egen naivitet. Men är samtidigt glad att hjärtat inte tappat all
känsel. Det gör ont på rätt ställe och fungerar alltså fortfarande. Framåt, framåt.
I Kajens serie av guilty pleasures har vi nu kommit fram till Fleetwood Mac. Gruppen hade sin storhetstid i slutet av 70- och början av 80-talet. För trettio…
Efter hela ett år i kommunikationsbranschen vann jag ett pris på pr-branschens Spinn-gala ikväll. Jag utsågs till den byråkonsult med störst digitalt inflytande i Sverige. Fotot ovan är…
Idag var jag programledare för Internetworlds Studio Webbdagarna tillsammans med Ada Fredelius. Dagens gäst var Brit Stakston och vi pratade om den senaste veckans snackisar, fick en rapport från Miriam Olsson Jeffery i San Francisco, utsåg veckans flipp och flopp (bland annat nämnde jag Bonnier Tidskrifters framgångar med sin nya annonslösning) och vi berörde förstås dagens Uppdrag granskning-reportage om Män som näthatar kvinnor.
4 kommentarer
It’s a blessing and a curse, hela hjärtprylen.
Hatar det. Hjärtat alltså. Så jävla fucking värdelöst är det.
Man borde kunna lägga det i ett skåp och plocka fram det om man mot förmodan skulle få för sig att man hade någon nytta av det.
Jag står här i ett hörn och påminner om att det VISST är bra att ha, men det är helt ok om du inte lyssnar på det förrän du håller med.