Vänta lite. Jag kan se rakt genom dig. Titta en gång till. Se rakt genom mig. Skalet är genomskinligt nu.
Vintern gör människor osynliga. Vi väntar på att få betyda något igen. Vi väntar på en vän.
Snart.
Ibland känns det lite konstigt hur någon kan radera ens existens ur sitt liv så snabbt. Bara lägga locket på. Som att stänga av radion och det blir…
Det värker i armarna. Fingrarna skakar. Knogarna är svullna. Fem minuter utan tankar. Jag blir lika förvånad varje gång. Det går att få tyst på bruset. Fly in…
Jag fick en lite jobbig insikt häromdagen. Jag insåg att jag följer personer på nätet som lockar fram ganska obekväma känslor i mig. Jag tänker framförallt på känslor…
Sista dagen på Stanford. Lite häng utanför Wallenberg Hall med avslutande snack av mig. Bison diary: Last day at Stanford University from Fredrik Wass on Vimeo.