Kajen revisited

Jag skyller på tidsskillnad, besök från Sverige, roadtrip och diverse andra sysslor. Men ingen av ursäkterna räcker som argument till varför jag inte lyssnat på Nours sommarprogram ännu.…

Och jag fylls med den där fullmatade sociala energin. Elektriskt. Och jag ramlar. Hoppas. Målar upp en framtid lika snabbt som jag får den att försvinna. Besvikelse. Lyfter…

Människor med barn. Unga människor. Jag. Vakuum.  

Det här med relationen till sin lekamen. Jag är så gammal och ändå vet jag så lite. Ändå är det så långt kvar. Borde skriva mer om det.…