Hur blev jag så här? När jag var så här? Och sprang så här? Unik som alla andra?
Kom vila med mig. Det har sagts så mycket, hänt så mycket. Orken är nästan slut. Inga fler slag mot hjärtat, dramatik i burar, det sövande dunket av…
Vi sprang som besatta den där kvällen. Du med flammande kinder och något rostigt i halsen. Jag med grön jacka och konstruerat svårmod. Men vilket lopp det var.…
En av de sista dagarna på Stanford. Lägg märke till mina chock-gula glasögon som jag oftast har när jag cyklar. Funkar även på Campus tydligen. Bison diary: Walking…
Jag läste ett blogginlägg om någon som hade blivit anklagad för att tala för mycket om sig själv. Jag tar mig ofta en funderare kring hur mycket plats…
Jag använder cookies för att göra sajten bättre och mäta statistik. Genom att använda sajten godkänner du det.
Manage your cookie preferences below:
Essential cookies enable basic functions and are necessary for the proper function of the website.