Jag tror det är viktigt att lyssna mer och prata mindre. Ändå har jag svårt för det. Hur har du det?
Relaterade inlägg
Sånt jag skriver när jag inte är här…
… i trådar på andra platser, lika öppna som det här inlägget. Du får följa med om du vill. ”Uppgivenheten känns i hela kroppen, trots att jag fick…
Väghinder
Jag fick ett pris, och beskrev det för kollegorna på jobbet som en speedbump i den nedåtgående spiral som den här hösten har varit. Glädjas åt det lilla…
Det är skrivet i sten
Det fanns en låt som vi trummisar slogs om att få spela, både som ohängda musikskole-elever och mer seniora coverbandstrummisar i 20-årsåldern. Det handlar om In the Stone…
Slippery
Our finest hour. En händelse som definierade oss. En plats som för alltid finns markerad på kartan. Ett avslut fyllt av vemod. I hjärtat dunkade stråkar och dramatik.…
4 kommentarer
Ibland pratar jag alldeles för mycket…
Bra där!
Jag skulle oxå behöva lyssna mer. Kan känna mig alltför ego när jag inte släpper in andra i samtalen, eller när jag pratar för fort och för mycket utan att lyssna lika.
Jag tror att jag kan vara väldigt lyssnande i många situationer. I andra kan jag känna att jag dominerar, fast då är det sällan seriösa diskussioner utan snarare kanske en massa blaj och raljerande.