Japp, det tar aldrig slut. Men det är okej. Vi är inga duvungar längre, men ändå fortsätter det. Man måste leva med tanken på att det inte kommer att försvinna. Det smyger sig på hela tiden.
Relaterade inlägg
Uppstart
Det smyger igång, det så kallade vardagslivet. Försöker motstå in i det sista. Men varför tveka egentligen? Det är ju det här jag saknat, längtat efter, önskat. Tanken…
Ett annat dygn i en frilansares liv
En uppföljning på förra inlägget, som vissa tydligen uppfattade som positivt och trevligt. Det var inte meningen. Denna gång – en sjukdag. 00:30 Kommer hem efter fest hos…
Verkstad
Täcket kring dina axlar. Kallt trägolv mot fötterna. Jag stod i trapphuset när du långsamt stängde dörren. Låset gick igen och jag kunde känna värmen från dig stråla…
Medicin
Det kändes som vi setts förut. Du tittade ungefär en tredjel av en sekund för mycket. Jag slog ner blicken. Bara de starka tittar tillbaka. Istället såg jag…
1 kommentar
Mhm.