Västra Götalandsregionen rullade ut ett nytt journalsystem och sedan tog det hus i helsike. Så skulle man kunna beskriva haveriet kring Millennium.
Varför blir det ofta så dyrt, så krångligt, så fel och så långsamt när offentliga myndigheter upphandlar IT-system?
Olle Lidbom som skrivit en bok om Skolplattformen (ett annat IT-projekt som kostat skattebetalarna över 1 miljard kronor och som nu skrotats) gör en intressant sammanställning på Linkedin där han listar:
✓ 9 saker som Millennium och Skolplattformen har gemensamt.
Några av “bovarna” bakom att det så ofta går fel är bland annat hur lagen om offentlig upphandling används eller tolkas och hur upphandlingsunderlagen är utformade:
“Lagen om offentlig upphandling är gjord för att bygga vägar och tågstationer, inte IT-system. LOU tolkas av jurister som att man måste beskriva hela systemet innan projektet upphandlas: varje liten funktion ska specificeras. Våra svenska enhörningar (Spotify, Klarna, Zettle), som hyllas av politiker, utvecklas på ett annat sätt. De utgår från idé som ska lösa ett problem och stegvis läggs nya funktioner till i samspel med användarna.”
Något som de båda projekten också har gemensamt är en avsaknad av ansvarstagande från tjänstemän, politiker och leverantörer samt att man inte tagit hänsyn till slutanvändarna när man utformat systemet. Det sista är häpnadsväckande och leder ofta till att man efter lansering skyller på att användarna inte förstår snarare än att systemet och dess gränssnitt är undermåligt utformade.
Läs för guds skull hela inlägget och hoppas att myndighetsföreträdare landet runt spetsar öronen för att inte göra om samma misstag.