Det är otroligt skönt att Johanna och Daniel är här. Jag känner mig som hemma liksom. Mycket nöjd med hela grejen. Och om det är något jag lärt mig under min tid i USA så är det hur viktiga vännerna hemma i Sverige är.
När jag träffade blogmafia sist, pratade jag om att börja skriva rakt på Kajen. När det tillkrånglade inte infinner sig, eller när det kvasipoetiska blir för mycket. Då…
Jag håller polaroidkortet i handen. Länge sen nu. Men ändå sent för att vara ett polaroidkort. Färgerna och skärpan blir så annorlunda på såna kort. Hon ser inte…
Mamma ringde några gånger. Jag brukar vara svår att få tag i. Svarar sällan eftersom mobilen alltid är ljudlös. Jag vill ha det så. Nåväl, hon ringde och…