Kategorier
Bloggen

Til the end

Ok, So I'm down with it. Med it menar jag militärer, med down menar jag Afghanistan.

Tillbaka i terränglådan. På plats i missionen. Aktuell i insatsen.

Det tog ungefär 2 minuter att vänja sig den här gången. Nästan lite sorgligt.

Men på ledigheten hemma hann jag verkligen glida in i det civila livet. Och tanken på att inom ganska exakt 9 veckor vara tillbaka på hemmaplan kändes nästan jobbigare än någonsin. Inte jobbigt att åka hem alltså. Tvärtom. Så nära men ändå så långt borta.

Självklart har jag lärt mig saker här. Alltså det här kan vara det viktigaste jag gjort sett i efterhand. Och då menar jag inte bara de mer generella sakerna som "rädda världen"-aktiviteter brukar gå ut på, utan också det faktum att jag blivit brainfucked by reality. Eller kanske bristen på reality. Jag vet inte.

Men vi fick medalj idag i alla fall.

Medal

Av Fredrik Wass

Jag har försökt fånga mig själv på den här bloggen sedan 2006. Det går ganska bra. Jag är en sån därn typiskt otypisk man med nojor och nostalgi, pretentiösa ambitioner och stukade visioner. Men jag är ok. Bloggar även på bisonblog.se om internet, samhälle och media.