Kategorier
bilder video

2012 Retrospective

Här kommer det du väntat på. Filmen som sammanfattar 2012. Ett både bra och dåligt år. Jag skulle inte kalla det ett mellanår, mer som en berg- och dalbana, med känslorna all over the place. Vet dock inte om det märks i filmen.

Kategorier
bilder Min relation till träning

Poletten

Beach 2012 - Day 1

Jag vet ju att det gör mig lugn. Jag vet ju att det gör mig glad. Jag vet ju att det gör mig bättre.

Ändå känns det som att jag måste gå genom livet och glömma träningens effekter, om inte varje dag så i alla fall varje vecka.

Det är bara att gå dit.

Gå dit sa jag.

Det löser knutarna, rensar bort bruset, tar fram det som är viktigt.

Ändå är motkraften stark. Ändå blir jag ibland kvar i tron att jag inte orkar, vill, kan, har lust.

Men det handlar inte om lust eller vilja. Det handlar om en snabbfix helt utan psykofarmaka. Naturgodis för hjärnan.

Träning. You’ve got all the answers.

Kategorier
bilder ego

Hey there baby

Emotrött

I get up in the evening
and I ain’t got nothing to say
I come home in the morning
I go to bed feeling the same way
I ain’t nothing but tired
Man I’m just tired and bored with myself
Hey there baby, I could use just a little help

You can’t start a fire
You can’t start a fire without a spark
This gun’s for hire
even if we’re just dancing in the dark

(Bruce Springsteen)

Kategorier
bilder ego

Före stormen

Strax före stormen. Bakislunch med @bisonblog

Kategorier
bilder

Äntligen

Det finns hopp om ett liv efter detta. Solen har återvänt.

Sol!

Sol!

Bo01

Svanar vid kallbadhuset

Emilia i solen

Kategorier
bilder

War is over, if we want it

Kategorier
bilder mat

Rehab

Den här helgen dedikeras till magsjukerehab x2. Är inte säker på att pepparkaksrullar och lussebullar är en bra medicin, men det är gott. I övrigt sovs det som aldrig förr.
Lussebullar och pepparkaksrullar

Vinterviken

Trekanten

Kategorier
bilder ego

My momma told me better than that

Vi låtsas som att vi har kontroll. Som att vi kan planera och lägga upp strategier, tänka framåt och vara rättvisa. Ändå är vi bara timmar eller minuter från katastrofen. Hela tiden.

Vi är bara dagar från ett postapokalyptiskt mayhem. Det har vi alltid varit. Vissa försöker smaka på ett liv utan samhällsstrukturer genom att frivilligt utsätta sig för risker eller extrema förhållanden. Klättra uppför ett berg eller så. Andra får det rakt i knät med SJ som avsändare, eller varför inte ett askmoln på himlen. Det välordnade, och så vardagligt att det nästan inte går att skönja, blir kritiskt livsuppehållande på en vecka.

När jag blir magsjuk tänker jag alltid på hur nära katastrofen vi är, hur snabbt kroppen kan brytas ned och hur fort det skulle gå att slå ut ett samhälle. När jag sitter som ett rumänskt barnhemsbarn om nätterna och vaggar fram och tillbaka på grund av smärtorna, är jag i mitt uppvärmda medelklasshem inget annat än ett djur.

Våra nya vanor blir självklarheter och krav, istället för fantastiska möjligheter och lyx, som det var för bara en generation sedan, eller två. Det har att göra med vår anpassningsförmåga. Det aset. Vi kan justera både psyke och fysik till nya förhållanden, och vi gör det snabbt. I alla fall om vi lyckas ta oss igenom den första chocken eller katastrofen. Klara de första veckorna.

Jag är en dålig överlevare.

Afghanistan revisitedJag söker efter eventuella IED:s längs med vägen, väster om Mazar-e Sharif i december 2009.

Kategorier
bilder ego

Down and out

Vinterkräksjukan har mig i sitt grepp. Senast jag var så här sjuk (för fyra år sedan) trillade jag i badrummet mitt i natten och svimmade av. Jag vaknade i en pöl av blod som pulserade från mitt ögonbryn.

Den här gången försöker jag hålla balansen.
Eye of the tiger

Kategorier
bilder resor

Ich war ein Berliner

Tage Ögren i all sin prakt. Det kan vara så att han är den coolaste ungen i Berlin just nu. Det kändes i alla fall så när vi hälsade på i helgen. Vi gjorde det man ska, gick på marknader, brunchade, dinerade, drack glögg och ”Russian kakao”. Till och med Döner Kebab hann vi med, samt även lite söndagsmyssurf med Johanna, som på den gamla goda tiden i Blustret, eller på Lori’s Diner i San Francisco för den delen.

Glöggorgie på innergården hos Svenska Kyrkan i Berlin (eller svenskminglet, som jag brukar säga)
Johanna, Daniel och Tage på julmarknaden vid innergården hos Svenska kyrkan i Berlin. Värsta svenskminglet.

Ett annat intressant inslag var restauranggästen som beslutade sig för att svimma på Johanna. Vi tänkte allihopa ”nu dör han”. Men han vaknade och hans tyska fru sa nåt i stil med ”är det örat igen”. Och vi bara ”ehh… han var helt likblek och redo att lämna in”. Två minuter senare satt han vid sitt bord och allt var som vanligt. Allt detta ägde rum på Transit i Friedrichshain. Bra ställe för övrigt, med föredömligt enkel checkbox-meny.

HDR i Berlin
Hela gänget på Alexanderplatz.
Johanna visar upp sina barnvagnsskills medelst benspark.