Kategorier
träning

Stockholm Halvmarathon

Igår var det så dags. Mitt första halvmarathon i livet. Perfekta förhållanden med kvällssol, lagom mycket vind och en behaglig sensommar-temperatur i luften. Det gjorde dock inte att loppet gick helt smärtfritt. Efter en ganska stark öppning på första milen började det tjorva ihop sig kring 15 kilometer. Det var då det riktiga loppet började kändes det som. Den långa sega uppförsbacken från Tantolunden på Södermalm nästan hela vägen upp till Mariatorget var helt klart en kamp och jag fick gå på några ställen.

slottet halvmarathon

Efter första milen var jag försiktigt optimistisk över chanserna att faktiskt ta mig under 2 timmar som sluttid, men de drömmarna grusades hårt på Södermalm. Jag gick i mål på 2.10.44 vilket ändå känns som en rättvis tid utifrån min form och uppladdning. Mitt löpsteg hade börja säcka ihop sedan länge och sista 2-3 kilometerna sprang jag ganska långsamt, trots utförslöpa sista biten.

Som du ser på mellantiderna tappade jag flera hundra placeringar från start till mål. Min snittfart var 6.12 minuter/kilometer.

Mellantider Stockholm Halvmarathon

fredrik-evalisa

 

 

Kategorier
träning video

Peppen inför lördag

Och så gick jag hem från jobbet idag på grund av hängig och huvudvärk. Bådar inte gott.

Kategorier
musik träning

Helgens bedrifter

I helgen lyckades jag både komma iväg till Popaganda för att se Icona Pop, First Aid Kit och Veronica Maggio (vi köpte biljetter bara några timmar innan) samt testspringa halvmarathon-banan inför loppet om två veckor.

Veronica Maggio på PopagandaKonserterna var bra! Alla akter var extremt proffsiga och välövade så här i slutet av festivalsommaren kändes det som. Det var första gången jag såg de olika akterna live. Blev också impad av Edith Backlund som körade, gitarrade, tamburinade och var allmänt bra i skuggan av Maggio. Sällskapet var också bra; Einar och Evalisa.

Och på tal om Evalisa så bestod nog den stora bedriften i helgen av att hon stod ut med mitt gnällande under löpningen. Jag var sliten i benen sedan ett träningspass tidigare i veckan och hade lite småont mest hela tiden. Evalisa var tvärtom piggare och starkare än väntat (enligt henne själv) så tillsammans balanserade vi väl upp humöret på en jämn nivå – även om det innehöll både toppar och dalar längs vägen. Hade antagligen inte klarat hela passet om hon inte varit med, så det var fint. Bra övning inför den riktiga utmaningen sen. Vi sprang dessutom till och med längre än ett halvmarathon.

Överst: Officiell bansträckning Stockholm Halvmarathon
Underst: Hur vi sprang i lördags

Övningsrunda Stockholm Halvmarathon

 

Kategorier
träning

13 september

Stockholm Halvmarathon

Kategorier
Bloggen

Bra augusti

runkeeper-augusti

stadsloppet-norrkoping

 

Kategorier
Bloggen träning

Stockholm Kvartsmarathon och de andra loppen

Jag har ju skrivit om min relation till träning, men jag insåg att jag sällan skriver om det faktiska utövandet, och dessutom sällan om de tävlingar jag deltar i. Hittills i år har jag till exempel sprungit två lopp; Medieruset och Stockholm Kvartsmarathon. För min egen skull tänkte jag sammanfatta det senare loppet.

Stockholms kvartsmarathon

Det var min kompis Evalisa som tipsade om Stockholm Kvartsmarathon och vi anmälde oss till loppet. Även Evalisas kollega (och min fd kollega) Nils hängde på i teamet. Loppet går runt Årstaviken i Stockholm, vilket verkligen är hemmaplan för mig och den runda jag sprungit absolut flest gånger i mitt liv. Fördelar för detaljkännedom i bansträckningen med andra ord, men också insikten att det inte är vilken runda som helst. Halva sträckan är ganska kuperad med inslag av terränglöpning. Det blev inte bättre av att vi veckan innan loppet fick reda på att bansträckningen ändrats, så att större delen av loppet går på årstasidan av årstaviken, och inte som tidigare lopp, på både Södermalm och i Årsta. Den nya sträckningen innebar att vi skulle springa fram och tillbaka till Gullmarsplan med utgångspunkt från Tantolunden (till skillnad mot runt Årstaviken som loppet brukar gå). Detta på grund av att Skansbron (lilla bron vid Skanstull) var avstängd för reparation.

Ny bansträckning

Konsekvensen av den nya bansträckningen innebar ett riktigt tufft lopp som till stora delar gick i någon form av lutning. Kuperad terräng och dagen till ära strålande sol och cirka 28 grader i skuggan gjorde det inte till någon enkel 10km-runda. Men vi tog oss runt och det var en god stämning längs loppet.

En klantig miss från arrangörernas sida gjorde dock att elitgänget som sprang först blev guidade fel och vände tillbaka alldeles för tidigt under loppet. De kom tillbaka till målet efter att bara ha sprungit 6,8 kilometer. Vi som mötte dessa snabbspringande atleter fick i alla fall lite tröst av att de inte riktigt var SÅ snabba som vi först hade trott när vi mötte på dem på Årstabron efter endast 10 minuters löpning.

splits-kvarstmarathonMina mellantider visar att jag hade en betydligt högre fart under den första halvan av loppet än i slutet, detta på grund av bansträckningen med flera längre utförsbackar i början av loppet, och alltså följaktligen lika många sega uppförsbackar på tillbakavägen. Lägg till viss trötthet i slutet och kilometertiderna sträckte sig långt över mitt mål – att ligga kring 6min/km. Dock var jag hyfsat snabb under de första kilometrarna vilket räddade upp totaltiden på en av de jobbigaste 10km-rundor jag sprungit i mitt liv. Det var som sagt tryckande värme och konstant kuperad terräng vilket för en tung löpare som jag innebär mycket ”motstånd” i uppförsbackarna. Min sluttid blev 1:04:53 vilket känns okej med tanke på vädret (en av årets varmaste dagar) och terrängen.

På lördag springer jag Stadsloppet i Norrköping och hoppas på både en bättre tid och en lite snällare bana. Jag springer dessutom ihop med min syster Katarina, så det blir lite familjeprestige att vinna också.

Kategorier
Bloggen

Att springa

Via Reblos blogg hittar jag det här inlägget om löpning av Rebecka Åhlund. Det är underhållande läsning för alla de som tröttnat på löparhajpen och de supertajta mediemänniskorna med Marathon-deltagande som vardagshobby. Själv springer jag hellre än går till gymmet. Men det säger kanske inte så mycket. Speciellt syns det inte på mig.

”Alla dessa medelålders-men-släta människor i tidningen som plötsligt barfotaspringer maraton i snöstorm och uppförsbacke. De säger att tröttheten är 80 procent psykisk. Jag hatar att utmana mig själv, det är det värsta jag vet.” Hela inlägget.

Min egen relation till träning? Ja, den har jag skrivit om tidigare.

Kategorier
Bloggen

Pathfinder

Ibland behövs en tillflyktsort som går att lita på. Tillbaka i bekanta kvarter, tillbaka till den du en gång var. Att återupptäcka sig själv ännu en gång. Genom gamla stigar sätts det ännu otrampade i nytt ljus. Fram. Och tillbaka. Och fram. Så lyder min dom.

San Francisco smeker mig medhårs den här gången, så som staden brukar göra men inte alltid gör. Powell, Montgomery, Stockton och Geary. Eviga stigar. Eviga möten. Och mitt i allt en vänskap vars fundament börjar likna ett stålverk. Stadigt och stabilt. Robusta detaljer som tål friktion. Mer än vad jag kan säga om självet. Jaget på jakt.

Ibland behövs en tillflyktsort som alltid levererar. En himmel som alltid är blå och en plats där möjligheter skapas varje dag, vare sig du vill eller inte. Men hela vitsen med en tillflyktsort är att den är tillfällig. Den finns där för att skapa perspektiv och distans, men också för att lämnas igen, igen och igen. Utan besvikelse. Utan dramatik. För den finns alltid kvar.

The gift that keeps on giving. Utan ironi.

Morgonjogg vid vattnet i San Francisco. Foto: Miriam Olsson Jeffery
Kategorier
Bloggen

Springtime

Springtime

Kategorier
träning

Tänk om varje pass var så här