Fram emot

Semestern är ett icke-tillstånd. Och jag gillar det inte. Flöden, drivkraft och visioner ersätts av tröghet och väntan.

Jag kan inte vänta. Jag vill börja nu. Framåt framåt. Uppåt nedåt. Istället tvingas jag konstruera struktur. Inte min grej.