Det dånar i vägbanan. Det sjunger i elstängslet. Och det skriker av storstadsängslan.
Bittersött. Bitterfett. Bittersjuk.
Skratt hörs från människobyn. Lek syns i ögonen. Och det skriker av storstadsglädje.
Feberdriv. Karriärkliv. Drömliv.
Relaterade inlägg
Sista ordet
Okej, det här blir sista inlägget om Zandén/Gyllenhammar-gate. Lisa Magnusson på Aftonbladet summerar allt så fint när hon analyserar debattinlägget från Newsmill: "Skriv full, redigera nykter, uppmanade en…
Cory aka ”Finn” är död och det är inte okej
Karaktären Finns betydelse för Glee ska inte underskattas. Han var en av de sämre sångarna och en av de blekaste karaktärerna, men han var ”the straight guy” som…
Samtidigt i Kongo
"Första gången hon våldtogs var den 29:e oktober 1998, av en grupp rebellsoldater som först knivmördade och styckade hennes make.– Hela rummet var fullt av blod. De tvingade…
Go west
Nour El-Refai. Jag säger bara det. Blir alldeles matt. I övrigt har det varit en galen vecka med jobb, jobb och jobb. Allt måste hinnas klart förstås. Lämning…