Jag sa ju att jag inte skulle skriva mer om Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammar. Men nu finns de ju på video, och då kan jag omöjligen låta bli:
Relaterade inlägg
Ett jävla tjat
Svackan fortsätter på halvfart känns det som. Vet inte om det är hösten eller bloggarna eller skulden eller plikten. Men något är skevt. Distansen, den eviga distansen. Den…
Bokstavsbarn
Jag kommer hem och jag kämpar hårt för att inte vara social. Att inte styra upp någon form av möte med en vän eller öppna upp ett chattfönster.…
Räkna inte med mig
Det är nog nyttigt för mig att känna utanförskapet komma smygande igen. Människor räknar ut mig. Jag är ju här men ändå inte här. Jag är på väg…