Kategorier
Bloggen

Lost in (gender) translation

Bad Cold-Mats beskriver bra det jag också stör mig på hos de senaste Norrlands Guld-reklamfilmerna:

"Gång på gång dessa rädda öldrickande killar som på fåordig norrländska
förklarar för varandra vad de ljög ihop hemma för att få komma ut till
puben och se matchen på TV. […] Schlurp! Och smack. Öl är gott och hockey på TV är kul och frugan och
sambon är farlig och vill bestämma och jag är smart och lurades och
smet ut till er andra Norrlands-grabbar… hö, hö!"

Jag antar att reklamfilmen riktar sig till samma män som kallar sin fru regeringen och som får ett plågat uttryck i ögonen så fort minsta lilla diskussion om oss eller vi uppstår med sambon eller flickvännen.

Jag brukar ofta få höra att jag tänker mer som en kvinna än en man. Att jag analyserar för mycket. Tänker för mycket. Grubblar för mycket. Nojar för mycket. Men jag tror att jag äntligen kommit fram till en slutsats: Om det är omanligt att bry sig om vad människor i ens liv tycker, tänker, önskar och vill. Då får du gärna kalla mig omanlig. Jag bjuder på det. Om det så blir den sista spiken i tvåsamhetskistan och gör mig obsolet på singelmarknaden (jag har sett vissa tecken på det). Det betyder inte att jag inte samtidigt kan vara egocentrisk, bekräftelsejunkie eller bylinekåt. Men det ena behöver inte ta ut det andra. Hoppas jag. /Svar till "Lost in gender translation".

Av Fredrik Wass

Jag har försökt fånga mig själv på den här bloggen sedan 2006. Det går ganska bra. Jag är en sån därn typiskt otypisk man med nojor och nostalgi, pretentiösa ambitioner och stukade visioner. Men jag är ok. Bloggar även på bisonblog.se om internet, samhälle och media.

2 svar på ”Lost in (gender) translation”

Ett ex hade vänner som förundrades både över att vi gjorde saker var för sig, och över att jag ”lät” honom gå ut och göra saker.
Det gjorde mig ofta väldigt illa till mods.
(Fast det finns väl massa idéer om kvinnlighet som också innebär att man inte bryr sig om vad människor i ens liv tycker och vill. ”Regeringen” som idé är inte heller en särskilt kärleksfull entitet.)

Norrlands Guld har själva identifierat fotboll som ”manliga högtidsstunder starkt förknippade med öl” och siktar på att säkerställa positionen som ”det främsta varumärket för kul och otvungen manlig gemenskap inom svensk fotboll”.
Jag hoppas innerligt att inställningen att detta är en minst sagt osoft och obegåvad approach inte innebär någon spik i någon tvåsamhetskista. Och om det är så så är vi nog rätt många som kommer att sitta med trashade kistor, så då är vi i alla fall i gott sällskap och kan ordna singelkvällar med ”kul och otvungen könlös gemenskap”. Vi kan dricka portvin.

Stängt för kommentering.