Unga kvinnors relation till sociala medier präglas av både närhet och motstånd. Det visar en ny etnografisk undersökning av Amelie Reuterskiöld, masterstudent i socialantropologi vid Stockholms universitet, som har studerat hur unga kvinnor förhåller sig till sina smartphones och sociala plattformar. En intressant detalj som kommit fram är att unga tjejer säger att de vill skydda sina kommande barn från mobilanvändandet, vilket säger ganska mycket tycker jag.
Telefonen beskrivs som en ständig följeslagare som skapar trygghet och fyller tomrum i vardagen – men också som en källa till stress, ångest och skuldkänslor. Många upplever att de använder sociala medier mer än de vill, samtidigt som det är just där deras sociala liv pågår. FOMO, rädslan för att missa något och hamna utanför är stark och Tiktok lyfts fram som både underhållande och starkt beroendeframkallande.
“Den här generationen unga kvinnor befinner sig i en sorts rävsax: samhället kräver digital närvaro, samtidigt som de skam- och skuldbeläggs när de använder sina telefoner på sätt som anses ”fel”. Dessutom förväntas de upprätthålla sina sociala relationer via samma plattformar som utövar ett starkt grepp över dem. En tjej uttryckte detta särskilt träffande: ”Tänk om man tar en bild på när man sitter i sitt rum som ser förfärligt ut och man bara sitter och scrollar Tiktok… Det där är ens liv, halva dygnet typ. Jag kommer slösa bort typ 15 år på det här totalt.”
säger Amelie Reuterskiöld i en artikel hos Medier & Demokrati, som varit bollplank för undersökningen tillsammans med Internetstiftelsen.
En sak som slår mig när jag läser om undersökningen är att de unga kvinnornas vittnesmål också är en beskrivning av vad det innebär att vara ung eller kanske till och med människa, även utan tillgång till sociala medier. Jag vet inte hur det var för dig, men jag upplevde ungdomstiden som en blandning av känslor där tillvaron kunde pendla mellan just stress, ångest, FOMO och viljan att inte stå utanför samt såklart stunder av motsatsen med vänner, sammanhållning, upplevelser och annat.
Innan jag totalt förlorar mig i något slags “det var värre förr”-resonemang på äkta boomer-manér så finns det såklart stora skillnader mellan att vara ung innan och efter sociala mediers genombrott. Många saker HAR blivit värre, eller i alla fall mer utmanande.
“Amplifieringen” av de tittskåp mot omvärlden som sociala medier innebär har skapat en helt egen problematik i det att vi aldrig någonsin tidigare kunna jämföra oss med andra på det sätt vi kan nu. Psykologiskt är det obruten mark. Samtidigt som passiviteten i det stilla scrollandet i timmar (konsumtion snarare än interaktion) är ett helt eget kapitel där känslan kvinnorna beskriver av att inte kunna ta kontrollen över sitt användande också skapar problem.
Man kan (och ska) också skilja på sociala medier-användande och övriga skärmbaserade aktiviteter. Amelie Reuterskiöld får en fråga i artikeln om hur Australiens beslut att förbjuda sociala medier för barn yngre än 16 år hade påverkat de kvinnor hon pratat med i studien.
“Det är en enorm skillnad att få en smartphone vid åtta-nio års ålder jämfört med att få den när man är sexton, särskilt när det gäller exponering för sociala medier. Många var positiva till den australiensiska lagstiftningen och menade att om ingen i deras omgivning hade haft sociala medier i tidig ålder, hade det inte varit ett problem att själva avstå.”