Rebound

Och jag fylls med den där fullmatade sociala energin. Elektriskt. Och jag ramlar. Hoppas. Målar upp en framtid lika snabbt som jag får den att försvinna. Besvikelse. Lyfter på klippblocket och kryper tillbaka in. 

Att jag aldrig lär mig.

Relaterade inlägg

Jakten

Vi sprang som besatta den där kvällen. Du med flammande kinder och något rostigt i halsen. Jag med grön jacka och konstruerat svårmod. Men vilket lopp det var.…