Och jag fylls med den där fullmatade sociala energin. Elektriskt. Och jag ramlar. Hoppas. Målar upp en framtid lika snabbt som jag får den att försvinna. Besvikelse. Lyfter på klippblocket och kryper tillbaka in.
Att jag aldrig lär mig.
Barnet är mänskans far.Tiden är just nu.Allt som kommer att hända imorgonhänder redan idag.Varför vet vi inte det? Av: Claes Andersson, 1977(Såg den i tunnelbanan)
På kvällarna går jag genom svagt upplysta korridorer och ser förtvivlade pojkvänner, flickvänner, män och fruar hänga vid telefonlurarna. De har telefonsladden som enda livlina för att inte…
Neal Morse har en av de bästa rösterna på den progressiva rockscenen. Så är det bara. Men efter Spock's Beard-tiden samt första soloskivan har han flummat iväg på…
Jag har semester nu och känslan är att alla springer fort medan jag står stilla. Inte en bra känsla. Jag känner mig dränerad och utnyttjad på min kunskap…