Det har visat sig att man inte kan ha mig i möblerade rum. Jag kan inte uppföra mig.
Jag längtar efter mina riktiga vänner.
Det har visat sig att man inte kan ha mig i möblerade rum. Jag kan inte uppföra mig.
Jag längtar efter mina riktiga vänner.
Varje torsdag träffas de. Ett gäng aktiemäklare som i frustration över finanskrisen pucklar på varandra i en boxningsring. All for charity. Och det finns ett visst mått av…
Det här med att inte duga. Trodde jag släppt det. Hade inte det. Speciellt inte att bli ersatt, utbytt, ratad, inte ens värd kommunikation eller kontakt. This is…
Nästan på dagen 11 år senare träffade jag Karin Pettersson när hon gästade Tidskriftspodden. Som utgångspunkt i samtalet tog jag upp reportaget jag gjorde åt Fokus den där gången och hur mycket som förändrats i hur vi ser på nätet sedan dess.
Fredrik: Jag vet, vi skriver ett blogginlägg här och nu. Vi skriver vad vi tänker på. Rasmus: Typ om känslor och sånt? Fredrik: Jag vet inte, det kan…
Jag använder cookies för att göra sajten bättre och mäta statistik. Genom att använda sajten godkänner du det.
Manage your cookie preferences below:
Essential cookies enable basic functions and are necessary for the proper function of the website.
6 kommentarer
kan det inte vara kulturkrock?
att man inte passar in beror ju lika mycket på var man är som vem man är.
Att inte du kan uppföra dig har jag svårt att tro. Vad har du nu ställt till med =)? Rivit ner en vas?
”Vill de ha något trevligt att ha i sina möblerade rum kan de köpa en gardinuppsättning.”
@lisa: Svårt att hänvisa till kulturkrock när alla är svenskar.
@Blingbling: Du har inte sett mitt rätta jag.
@Julia: Roligt i teorin, inte i praktiken. 🙂
Aj som fan! The doctor is in om du behöver snacka av dig… // Mmm
Hm… Hade exakt samma upplevelse själv igår. Tydligen så är det bara fel att ens existera ibland… Längtar oxå efter mina riktiga vänner. Tur ändå att jag hade Carro med mig.