Det har visat sig att man inte kan ha mig i möblerade rum. Jag kan inte uppföra mig.
Jag längtar efter mina riktiga vänner.
Konfrontation
- Inläggsdatum 15 mars, 2009
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
Det har visat sig att man inte kan ha mig i möblerade rum. Jag kan inte uppföra mig.
Jag längtar efter mina riktiga vänner.
En helg går och jag träffar ingen. Den jobbigaste känslan är ensamheten, ändå väljer jag den ofta och länge. Något slags självplågeri. Jag bäddar ner mig med boken…
Idag var jag programledare för Internetworlds Studio Webbdagarna tillsammans med Ada Fredelius. Dagens gäst var Brit Stakston och vi pratade om den senaste veckans snackisar, fick en rapport från Miriam Olsson Jeffery i San Francisco, utsåg veckans flipp och flopp (bland annat nämnde jag Bonnier Tidskrifters framgångar med sin nya annonslösning) och vi berörde förstås dagens Uppdrag granskning-reportage om Män som näthatar kvinnor.
Gissa bloggarna? Ännu en lyckad kväll med blogmafian. Fem tappra ur bloggklustret fanns på plats. Tack för värmen.
Jag vet inte. Jag vill skriva något som berör. Dig. Jag orkar inte tjata om mitt ego längre. Ändå är det där jag börjar. Det är där allt…
6 kommentarer
kan det inte vara kulturkrock?
att man inte passar in beror ju lika mycket på var man är som vem man är.
Att inte du kan uppföra dig har jag svårt att tro. Vad har du nu ställt till med =)? Rivit ner en vas?
”Vill de ha något trevligt att ha i sina möblerade rum kan de köpa en gardinuppsättning.”
@lisa: Svårt att hänvisa till kulturkrock när alla är svenskar.
@Blingbling: Du har inte sett mitt rätta jag.
@Julia: Roligt i teorin, inte i praktiken. 🙂
Aj som fan! The doctor is in om du behöver snacka av dig… // Mmm
Hm… Hade exakt samma upplevelse själv igår. Tydligen så är det bara fel att ens existera ibland… Längtar oxå efter mina riktiga vänner. Tur ändå att jag hade Carro med mig.