Kategorier
relationer samhälle

Så öppnas dörren till pargemenskapen

parnormen-2

HanaPee skriver om tvåsamheten utifrån hur omodern den är, men jag tänker att om det är något som verkligen ryms i vårt samhälle så är det tvåsamhet. Trots att jag lever i en av de singeltätaste städerna i världen, med rekordmånga ensamhushåll, är parnormen dominerande. I alla fall genom människors önskningar, kulturyttringar, umgängesmönster och relationstyper.

Det är uppenbarligen fler än Prins Daniel som hävdar att det största av allt är (den heterosexuella par-) kärleken. För mig har det blivit extra tydligt under förra året då jag gick från ensamstående till motsatsen, och fick bevittna hur dörrarna öppnades. Vägen till parlivet låg öppen. Jag hade skådat ljuset.

Välkommen till oss! tycktes en gemensam parnormativ röst ropa. Här finns vi, parmiddagarna, inbjudningarna, aktiviteterna och familjebesöken. Du kommer ha nya orsaker att ses, och du kommer att se på många av dina vänner på ett nytt sätt. Det är i alla fall så det känns, även om jag misstänker att det inte alltid är så det är.

Konsekvensen blir ett allt större behov av att göra PLANER och välja mellan flera alternativ för vad som ska hända en vanlig helg i februari. Det är som att 1 + 1 = 3 sett till antalet möjliga gemensamma aktiviteter. Men jag funderar också på om det handlar om något mer.

Genom att vara ett ”vi” blir det lättare att passa in i de strukturer som byggts utifrån mänskliga koncept som familjebildning och flockmentalitet. När jag hobby-filosoferar funderar jag på om den ensamma singeln signalerar antingen hot eller avvikelse mot flockens ordning. Är det därför som jag upplever pargemenskapen så tydligt? Är det därför det är så lätt att vara par utåt sett, oavsett hur relationen är mellan människor i en relation?

Jag återkommer.

Kategorier
ego kropp mat Min relation till

En av böckerna

Jag har ett färdigt synopsis i min digitala byrålåda. Det har redan skickats iväg flera gånger. Än så länge inget napp. Artiga refuseringar. Kanske hade jag hybris som trodde att fler skulle vara intresserade, eller i alla fall vilja diskutera mitt förslag. Jag tycker jag har skapat något som är både spridningsvänligt och relevant, aktuellt och personligt. Kanske har den samtidsoptimerade delen av mig själv tappat instinkterna.

Men jag fortsätter söka en beställare. Skribenten i mig kan aldrig leverera utan krav.

Kategorier
ego

Ett tecken i tiden

Mitt nya namn på Instagram.

fredrik-wass-instagram

Kategorier
Bloggen

Sätter du tro framför vetenskap?

Något jag lärt mig mer om det senaste halvåret (som bara råkar sammanfalla med att ha blivit ihop med en snart färdig psykolog….) är mitt behov av 1. Återhämtning efter sociala aktiviteter 2. Egentid 3. Hur det här med stress och psyke hänger ihop med jobb, umgänge och andra aspekter av mitt liv.

Jag har också funderat väldigt mycket på alla hitte-på-diagnoser, ”personlighetstyper”, läggningar och annat som folk använder för att förklara sitt eller andras tillstånd på. Precis som att vem som helst kan starta en religion och bygga en församling så kan vem som helst utge sig för att förstå hur du och alla andra fungerar psykiskt, helt utan vetenskapliga belägg och ofta med metoder eller rön som sedan länge avfärdats av en samlad vetenskapskår. Ska det vara så?

Det är fint att lära sig saker om sig själv och livet tycker jag. Men det får gärna finnas vetenskap med i bilden när någon utger sig för att kategorisera mig som en ”typ” eller berätta hur jag ska agera för att lyckas.

Vad tycker du? Är du en Självkänsla nu!-person eller en som vänder dig till professionella för att få hjälp?

Kategorier
träning

Jag tränar igen

Inte för kroppen. Inte för kostymen. Men för tankarna. Alltid tankarna. 

 

Kategorier
video

Jag när nya säsongen av House of Cards släppts

  

Kategorier
Blast from the past

Varför är jag inte en Youtuber längre?

Jag startade min Youtube-kanal för 9 år sedan och har sedan dess laddat upp 193 videoklipp. Jag har blygsamma 49 prenumeranter och jag misstänker att de flesta av dem hoppade på tåget i början. Merparten av de klipp jag laddat upp har filmats under de första 5-6 åren. Numera är jag betydligt mer sporadisk i mitt videoskapande, men jag vet inte varför riktigt.

Kanske är det för att jag är aktiv i fler sociala kanaler nu än tidigare, eller så är det för att det som i början kändes nytt och lekfullt numera har blivit kopplat till mitt jobb och mitt professionella liv på ett annat sätt. Modet att bara testa utan att tänka på hur det skulle uppfattas av en potentiell tittare kanske försvunnit?

Men jag är en super-nostalgisk person och älskar att vända tillbaka för att återuppleva gamla blogginlägg eller videoklipp. Det påminner mig om att även försöka bli bättre på att dokumentera det som händer idag – för att göra den framtida nostalgitrippen enklare helt enkelt.

En slutats jag också kommit fram till är att jag gillar enkla och snabba klipp tagna i vardagen, gärna med människor som berättar och med tydliga referenser till händelser (så att jag senare kan minnas hur det lät och vad som hände). Men visst är det kul även med mer actionladdade varianter.

Här är några mer eller mindre banala exempel genom åren:

En bra dag helt enkelt from Fredrik Wass on Vimeo.

Kategorier
Bloggen

Barnatron är tillbaka

Nu är det sådär igen. Jag förväntas gå och cykla, innan jag förstått hur jag ska krypa. Och dubbelbestraffningen hänger ovanför mig. Att vilja vara bra, men inte kunna. Att vilja acceptera men istället anklaga.

Det brukar gå över. Tiden brukar hjälpa till. Annars står jag vid ett vägskäl.

barnatro

Kategorier
bloggtips

Det är ingen utmaning – det är att komma hem

Blogg100

Det är lätt att glömma bort den riktiga världen, den där som jag kommer ifrån, som alltid varit jag. Men jag blev påmind när jag startade min bloggutmaning Blogg100 för femte året i rad. Jag blir påmind om det som är viktigt, helt utan klickoptimering och baktankar, tillspetsade rubriker och Twitterbråk. Det finns kärlek där ute.

Det här är bara några av de hälsningar som ramlade in från de cirka 300 personerna som anmält sig hittills.

Nu ska det äntligen ske…
Detta år ska jag klara det! 😃
Kul att du dragit igång det här. Hoppas jag orkar hänga med hela vägen
Alla har en berättelse! Dags att vi alla tar och berättar den!
Blir en spännande utmaning detta! 🙂
All the Best, Martin.
NKV!!
Kul att det blir #blogg100 även i år.
Bra initiativ! Tack för det.
Gör en människa glad varje dag – om det så bara är dig själv 🙂
Kul att du sätter igång oss igen.👌
Ska bli spännande att se hur länge jag hänger med! 🙂
Kul att vara med igen😊
3e året i rad 😀 ska bli jättekul!
I, for one, welcome our new social media overlords.
Då kör vi! 🙂
Bra initiativ! Igen! 😀
Tack för ny chans. den här gången klarar jag det!
Kul Fredrik! Jag deltog för några år sen och kom på eventet som avslutade alltihop.
Kul grej, helt klart värt att testa!
Ha d gott!
Ska bli kul att testa 🙂
Säg gärna hej
Tack för inbjudan! Nu fick jag lust att få liv i bloggen igen!
@bisonblog e min favorit.
Kul grej! Jag testar.
Ser gram emot att försöka genomföra detta år 🙂
Bra kämpat Fredrik!
The Future is a team game!
Tjoho 🙂
Kul att det blev av i år igen! Deltar med en ny blogg på en ny arbetsplats.
Tack för utmaningen 🙂
Kul att vara med!
Takk for utfordringen:-) NU KÖR VI !!!
Bra jobbat som vanligt… Får se hur länge man håller ut.
Nu kör vi 🙂
Tack för att du drar igång det här och inspirerar oss slappisar… 😀
KRAAAAAM FREDRIK!!!
Det här ska bli kul. Nu kör vi!
Ska bli så kul!
Tack för inspirationen!
Hej alla! Utmanar mig själv eftersom jag är en mycket sporadisk bloggare.
Ska försöka blåsa liv i bloggen – trevlig utmaning
Härligt att du drar igång i år igen:-) Kan ju inte låta bli att vara med, får se hur det går, kul ska det bli!
Ser fram emot dag 100
PEPPEN!

Kategorier
Bloggen

Bästa betyget för Blogg100

För fjärde året i rad rullar Blogg100-utmaningen som jag startade 2012. Den går ut på att blogga varje dag, 100 dagar i rad. I år är vi uppåt 400 deltagare, och jag tycker det här inlägget fångar väldigt bra vad hela vitsen är. ”Anya” på bloggen Plötsligt i Moskva skriver:

”Att blogga ut en text om dagen. Det är som att ta ett kliv om dagen, springa några minuter längre på löpbandet. Jag andas lättare nu när jag trycker på “publicera inlägg”. Nästan ingen ångest, knappt några tankar om ytterligare källkoll, bara en till korrläsning, omformulera det stycket, nej, förresten, radera hela texten, som rusar i mitt huvud. Jag kan skriva, jag är inte rädd. Att skriva är ett hantverk. Jag som människa varken står eller faller med en illa skriven text, tvärtom: jag växer.”

Läs resten av inlägget, eller varför inte den här intervjun jag gjorde med ”Anya” på min blogg hos Resumé.

Att något som började som en liten utmaning för mig själv, förvisso presenterad öppet på min blogg, har växt till något som på riktigt får människor att utvecklas och hitta glädjen i skrivandet (eller skapandet av andra sorters innehåll). Det känns fint, och väldigt mycket större än Twitter beefs, Mediestockholm eller geggigt branschtugg.