Kategorier
Bloggen

Käften

Jag tittade upp mot den mörka natthimlen samtidigt som ändstycket kom
flygande ned från taket. Det var omöjligt att se kabeln som ringlade
genom luften. Träffen var hård och exakt. Jag vacklade till men stod på
fötterna fortfarande. Hela käken pulserade och jag kände smärtan stråla
ut i tänderna. Något hade gått väldigt fel.

Jag stapplade bort till ett av husen och tog mig in till en spegel.
Blod överallt. In i en bil. Iväg genom det svarta. Skulle jag få åka
hem nu? Vi stannade någonstans i ingenstans och ur mörkret kom flera
personer fram. De tittade och begrundade. Snabbt beslut. Sedan tillbaka
igen.

Skadan gjorde mig speciell. Jag kände mig stark. Jag kunde ge motstånd.
Stå emot. Härda ut. Jag var en i gänget. Att bli ärrad var att bli
initierad. Erfaren. Det kunde de aldrig ta ifrån mig.

Av Fredrik Wass

Jag har försökt fånga mig själv på den här bloggen sedan 2006. Det går ganska bra. Jag är en sån därn typiskt otypisk man med nojor och nostalgi, pretentiösa ambitioner och stukade visioner. Men jag är ok. Bloggar även på bisonblog.se om internet, samhälle och media.

1 svar på ”Käften”

Stängt för kommentering.