Kategorier
Bloggen

Tröttsamt kretslopp

Det är i Berlin det händer. Ah, New York är så osvenskt! London är allt som Stockholm inte är. Fy fan vad de kan leva runt i Barcelona. Sidney är som en annan planet!

1. Du flyttar till Stockholm. Du är ny i stan. Du är lite ängslig. Du börjar din sociala resa. Nätverkar försiktigt i början, hetsigare längre fram. Du vill känna att du ingår i ett sammanhang, att du har ditt eget universum i staden. Du har platser du återvänder till, ställen där du träffar folk du känner. Det är viktigt för dig att hitta din nya identitet. Kanske inte för tryggheten, men för självbilden. Du syns av någon mer än dig, alltså finns du. Du är inte ensam.

2. Nu suger du in värderingarna från ditt sociala ekosystem. Det känns lite jobbigt. Du vill inte alls göra som alla andra. Du är ju speciell, lite alternativ sådär. Nu ska du helt plöstligt behöva anpassa dig till dina bekantas liv. Dansa i deras takt. Annars har du ingen. Annars är du ingen. Du vill vara oberoende. Du vill vara ensam.

3. Nu åker du till ett land där du inte känner fler än några få. Du går runt på gatorna i den stora världsstaden och känner dig liten igen. Du känner – här är jag pånyttfödd! Här kan jag vara mig själv. Här kan jag möta människor som inte är tråkiga. Som inte är som mosshögarna med Brommavilla-planer hemma i Stockholm. Hit ska du flytta! Allt blir bra då. Nytt liv och nya vänner.  Du blir inte ensam.

Läs från punkt 1 och byt ut Stockholm mot din nya stad. Välkommen tillbaka till dig själv.

Riddarfjärden

Av Fredrik Wass

Jag har försökt fånga mig själv på den här bloggen sedan 2006. Det går ganska bra. Jag är en sån därn typiskt otypisk man med nojor och nostalgi, pretentiösa ambitioner och stukade visioner. Men jag är ok. Bloggar även på bisonblog.se om internet, samhälle och media.

6 svar på ”Tröttsamt kretslopp”

Bra beskrivet av hur det är att försöka sätta sig ned i en ny stad och göra den till sin, och tröttna och sakna känslan av det nya.
Inget av det där känner jag igen, som vuxit upp och bott i samma stad hela livet, och som helt enkelt är en local. Och utan det där drivet att nyetablera sig.
Det är fram och tillbaka som gäller hela tiden, där man snarare känner en frändskap med andra stadsbor som fastnat i hemstan, och inte skäms för att turista på andra orter upptäcka nytt och gå med karta. Sen alltid åka hem.
Helst skulle jag vilja ha flera hubbar, och hitta en eller två städer att bo i delar av året, men det faller oftast på att det är otroligt svårt att komma igenom ytan i en stad utan att kunna språket ordentligt.

Stängt för kommentering.