Jag mailar med Audrey om min krönika. Ska den publiceras här också, på bloggen? Eller bara i sitt ursprungliga sammanhang. Det är sånt vi reflekterar över. Öppenhet och transparens har ett pris. Hon betalar det hela tiden. Jag gör det ibland.
Relaterade inlägg
Friska tag
Läpparna spricker och blodet i munnen är det enda som påminner om liv.Kräksjuka recensenter når lägre nivåer än någonsin.Huvudvärken träffar som en vänsterkrok i tinningen.Det är vinter.
Inlägget som aldrig blir skrivet – del 1
På något sätt är det här ett inlägg som skaver. En historia som väntar på att få ett slut. Kanske blir det lättare om jag skriver om det…
Inbördeskriget finns hos flera
I en kommentar till mitt förra inlägg skriver Eric Rosén: "Resultatet blir en oönskad känslomässig passivitet kompenserad av ett fokus på intellektuella utbyten" – Det är precis det…
På väg till något som inte är nu
Jag vet inte varför jag gör det, men så fort det känns bekvämt, tillgängligt och normalt så måste jag distansiera mig. Jag måste provocera människor i min omgivning…