Kategorier
Bloggen

Staring at the sun

Fake it til you make it. Hannas berättelse känns bekant:

"De sa att det fanns ett hopp, sjukt nog. De sa att jag var så pass
intelligent att jag, bara jag ville, skulle kunna lära mig att leva ett
låtsasliv. Att jag skulle kunna spela känslor. Lära mig att agera som
andra. Lära mig förstå hur folk tänkte och kände på ett, typ, ja,
faktaplan. Jag skulle inte kunna känna intimitet själv – nej, jag
skulle spela det. Jag skulle i princip se hela mitt liv som en film,
och det är den paroll jag levt efter. Och det är fel! Jag vet att jag
är verklig, jag vet att jag har mina känslor, jag skulle inte gråta om
jag inte hade dem, jag skulle inte vilja göra folk glada och hjälpa om
jag inte hade dem. Jag är en riktig människa. Jag är inte en robot som
imiterar människorna runt om, även om det här faktiskt är det som lärt
mig att kunna umgås och prata och leva ett liv."

Hanna Fridén

Av Fredrik Wass

Jag har försökt fånga mig själv på den här bloggen sedan 2006. Det går ganska bra. Jag är en sån därn typiskt otypisk man med nojor och nostalgi, pretentiösa ambitioner och stukade visioner. Men jag är ok. Bloggar även på bisonblog.se om internet, samhälle och media.