"Usch, jag kan inte hjälpa det men jag tycker synd om många
mediemän(niskor). Dom är så sorgliga och dom fattar det inte själva.
Självupptagna och ensamma. Besatta av yta."
Sorgliga mediemän
Ja, såna är vi mediemän. Sorgliga, självupptagna och ensamma. Och precis som Belinda skriver så vet vi om det, har analyserat det och väljer ändå situationen om och om igen. Vet inte riktigt vad jag vill säga annat än att hon har rätt. Inte för att det löser några problem eller förflyttar några positioner att jag håller med henne. Men hon har ju rätt. Vad ska man säga? Tack?
3 kommentarer
Detta fenomen gäller inte mara mediamän. Ingen tröst direkt. Sedan kan jag säga att vi kvinnor jagar lammkött också.
Jag vet inte, men just nu ser jag inget fel i det 😉 Kanske därför som jag är singel också. Åååh gud.
Mediemän(niskor)??? Det gäller väl en hel del människor, oavsett yrkesval…fast det klart som medieman eller kvinna för den delen så är det ju otroligt viktigt att vara uniiiiik. Så vi låtsas att det bara gäller oss… så är det lite mer synd om oss, för vi är inte som alla andra.
Men det är ju inte synd om oss. Det är ju det som hela grejen handlar om. Det patetiska i att vara en sorgsen medieman (eller mediekvinna).