Nej, framförallt pratar vi om allt det andra.
De har stulit mitt manér. Kopierat min framkant. Och jag vet inte om jag gillart. Men vem är jag att trotsa deras val? Jag som ägnar varje dag…
Jag kommer aldrig, aldrig, aldrig bli van vid det här. Båtar, vatten, hamburgare. Johan. Stockholm. Vänner. Broar. Balkar. Det var bara det.
Pappa Fredrik fortsätter sin vandring runt Stanford och tar en glutt på campusområdet från toppen av Hoover Tower.
Pontus fru Lisen Schultz tar emot utmärkelsen på SIME idag. Otroligt starkt och ett minne jag kommer att bära med mig länge. Dagarna rusar på och livet vägrar stanna upp, ändå slår mig orättvisan i bröstet varje gång jag tänker på Pontus och att han inte finns kvar längre.
Jag använder cookies för att göra sajten bättre och mäta statistik. Genom att använda sajten godkänner du det.
Manage your cookie preferences below:
Essential cookies enable basic functions and are necessary for the proper function of the website.
2 kommentarer
Grymt snygg bild!
Tack Jen!