Du saknas mig. Bloggen saknas mig. Livet saknas mig.
Men jag klarar mig. Jag klarar mig.
Relaterade inlägg
Jag ältar, alltså finns jag
Läs Katrines text. Jag har gjort det själv. Senast idag faktiskt.
”My gosh, he’s for real”
Citatet i rubriken skreks ut av en amerikansk kvinna som såg en fiskmås sitta på räcket på vägen upp till Alcatraz Cellhouse. Dagens övning var alltså båttur till…
Out of my life
Jag fattar vinken. Även om jag är 500 mil bort så förstår jag den, märker den, känner den. Vinken alltså. Eller kanske avsaknaden av den. För det är…
Loopen
Japp, det tar aldrig slut. Men det är okej. Vi är inga duvungar längre, men ändå fortsätter det. Man måste leva med tanken på att det inte kommer…
5 kommentarer
Jag har sträckläst ”kajen” och känt igen mig. Du är på ett farligare ställe, jag var i Bosnien (efter kriget) Trots det tycker jag mig känna igen på vilket sätt du förhåller dig till att åka iväg. Du är inte ensam om att vara människa. Kram!
Tack för stödet KO. Det behövs!
Kram.
Jag som precis satt och tänkte att jag saknade dig! Att du fanns där liksom. Att prata strunt med mitt i natten och läsa fina saker av.
Jag som precis satt och tänkte att jag saknade dig. Att du finns, liksom, att prata strunt med mitt i natten och läsa fina saker av.
Skönt att höra från dig