… fast det är väl då man växer som mest. Växtvärk kan göra förbaskat ont.
Och var inte för hård mot dig själv – tänk på hur många du känner som hade stått pall det du är med om nu. De flesta kommer ju inte ens på tanken att testa.
Det där har vi ju pratat om så många gånger. När man är i det så är ju känslan sjukt jobbig, och säkert än mer när man inte kommer undan ens efter arbetstid. Men som föregående talare skriver, man växer massor och i backspegeln är man glad att man vågade. Man får ju inte glömma att i de allra flesta fall väljer man inte själv, man blir vald. Ansvaret ligger alltså ytterst inte hos en själv. Den som ligger hos en själv är dock belöningen av att ha vågat. Känslan av den belöningen kan ju dock ha viss fördröjning.
Jag tänkte något liknande tidigare idag ”vad är det jag har gett mig in på? Finns det någon väg ut?” Sedan konstaterade jag att det inte finns det och att jag är rädd och nervös. Vet inte när det kommer att ske, bara att det är snart. Vet inte hur det kommer att gå, förhoppningsvis bra. Grät en skvätt och nu känns det lite bättre.
Jag tänker varmt på dig, tänk lite på mig också är du snäll.
Stor KRAM.
Det är just för att det är jobbigt som gör att det är värt det i slutändan. Erfarenheterna skaffar du dig just i denna stund och gällande kompetens så besitter du så mycket mer än vad du själv ger dig cred för. Och som påminnelse från USA-tiden; det som idag känns lång borta är imorgon alldeles för nära… Du kommer klara detta galant Fredrik!
Happy holiday känns lite fel att säga, men ändå; jag önskar dig ett fint jul- och nyår.
Tack för all pepp. Det värmer verkligen. Innerst inne så är jag inte orolig förstås. Men man vill ju bara slippa bryet liksom. Hoppas ni får en fin jul och nyår allihopa! Jag tänker på er ofta.
I år är det tolv år sedan Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa. Samma helg som minneshögtiden för henne ägde rum organiserades det en välbesökt demonstration mot…
Får man vara en straight man och prata om makt, kön, normer och hierarkier? Samtidigt som jag twittrade om en eventuell session i ämnet på Sweden Social Web…
Elin talar ibland om att vara ett starkt subjekt. Jag är inte ett sånt inuti. Förmodligen inte utifrån heller. Beror nog på vem du frågar. Men jag gillar…
5 kommentarer
… fast det är väl då man växer som mest. Växtvärk kan göra förbaskat ont.
Och var inte för hård mot dig själv – tänk på hur många du känner som hade stått pall det du är med om nu. De flesta kommer ju inte ens på tanken att testa.
Det där har vi ju pratat om så många gånger. När man är i det så är ju känslan sjukt jobbig, och säkert än mer när man inte kommer undan ens efter arbetstid. Men som föregående talare skriver, man växer massor och i backspegeln är man glad att man vågade. Man får ju inte glömma att i de allra flesta fall väljer man inte själv, man blir vald. Ansvaret ligger alltså ytterst inte hos en själv. Den som ligger hos en själv är dock belöningen av att ha vågat. Känslan av den belöningen kan ju dock ha viss fördröjning.
Jag tänkte något liknande tidigare idag ”vad är det jag har gett mig in på? Finns det någon väg ut?” Sedan konstaterade jag att det inte finns det och att jag är rädd och nervös. Vet inte när det kommer att ske, bara att det är snart. Vet inte hur det kommer att gå, förhoppningsvis bra. Grät en skvätt och nu känns det lite bättre.
Jag tänker varmt på dig, tänk lite på mig också är du snäll.
Stor KRAM.
Det är just för att det är jobbigt som gör att det är värt det i slutändan. Erfarenheterna skaffar du dig just i denna stund och gällande kompetens så besitter du så mycket mer än vad du själv ger dig cred för. Och som påminnelse från USA-tiden; det som idag känns lång borta är imorgon alldeles för nära… Du kommer klara detta galant Fredrik!
Happy holiday känns lite fel att säga, men ändå; jag önskar dig ett fint jul- och nyår.
Tack för all pepp. Det värmer verkligen. Innerst inne så är jag inte orolig förstås. Men man vill ju bara slippa bryet liksom. Hoppas ni får en fin jul och nyår allihopa! Jag tänker på er ofta.