Kategorier
Bloggen

Urban Solitude

Hanna Hellquist skriver om den urbana ensamheten kontra landsbygdens isolerade kollektiv. Hon beskriver hur hennes vänner har lättare att komma på besök när hon själv ger sig av jämfört med när hon finns tjugo minuter bort, dygnet runt.

"Men i Stockholm flyter bakfyllesöndagarna förbi i total isolering. Ensam
i sängen med repriser av Sommarkrysset på fyran, då hjälper inte ett
fungerande internet och full täckning på mobilen. Då hjälper ingenting.
Fan, vad deprimerad jag blir när jag tänker på det. Jag vill inte att
det ska bli höst. Jag bävar."

Ensamhet är inte ett tillstånd eller en fysisk situation. Det är en tanke vi tänker.

Hannas inlägg påminner mig om ett av mina första inlägg på Kajen: Söndagar.

Soundtrack: Urban Solitude

Av Fredrik Wass

Jag har försökt fånga mig själv på den här bloggen sedan 2006. Det går ganska bra. Jag är en sån därn typiskt otypisk man med nojor och nostalgi, pretentiösa ambitioner och stukade visioner. Men jag är ok. Bloggar även på bisonblog.se om internet, samhälle och media.