Flatline

Det händer något med mig när jag jobbar hårt. När jag cyklar i mörkret, får mycket gjort, känner någon slags tillfredsställelse, somnar trött. Jag blir balanserad för en stund, men bara kort, kort, kort. Ett ögonblicks harmoni som lika snabbt som den kom kan försvinna i novemberregnet eller brinna upp i majhetsen. Jag hade glömt hur det var.

Relaterade inlägg

En dag på jobbet

Jag kom på att jag lika gärna kunde dubbelposta det här inlägget från min afghanistanblogg på DN.se, i brist på mer frekventa uppdateringar här på bisonblog. Håll till…

Tänkbart

Lyssnar på Winnerbäcks sommarprogram. Han åkte till New York med kompisarna, gick till en spågumma och fick reda på att det var dags att sluta fred med sig…