Normativt
- Inläggsdatum 17 oktober, 2011
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
Jag minns mycket väl den första dagen under inryckningsveckan till utlandsstyrkan. Vi hade precis träffat de personer som skulle bli våra närmaste kollegor under de kommande 10 månaderna,…
Så kom då den session jag nämnde i mitt inlägg inför The Conference, nämligen vad vi kan lära oss från utvecklingen i Afrika. Geraldine de Bastion inledde passet med…
Jag har skrivit ett inlägg på bland annat bold.se om bristen på stringent strategi hos H&M i hanterandet av Kate Moss-skandalen. En ordentlig krishantering tillsammans med en genomtänkt PR-strategi hade hjälpt både H&M och Kate i det här fallet. Nu känns det istället som att man slängt alla dyra konsulttimmar det tog att ta fram strategierna i sjön för att när det väl börjar blåsa fatta kortsiktiga vindflöjelsbeslut. Hans Kullin gör som vanligt en bra analys och förklarar varför H&M gjorde fel, fel igen och sen ytterligare fel när de först gav Moss ”en andra chans” sedan ändrade sig och sa upp kontraktet och sedan beslutade sig för att stämma henne för kontraktsbrott.
Ännu har inte SVT svarat på frågan. Det här synliggör problemet med att som företag inte kunna bemanna sociala medier (eller stärka upp bevakningen när det behövs) på ett sätt som följer användarnas mönster, snarare än kontorstiderna. Nästan alla företag och organisationer ser nyttan och möjligheterna med att finnas i sociala medier och kommunicera med målgrupper och intressenter där. Inte lika många förstår vad det innebär i praktiken när det gäller backupresurser och att under dygnets och veckans alla timmar ha en beredskap för att vissa frågor eller inlägg kan ta fart och snabbt nå enorm spridning. Vi såg det till exempel när det gäller de hatiska kommentarerna på H&M:s facebooksida som uppmärksammades i Uppdrag Granskning, och vi ser det upprepas gång på gång i andra sammanhang.