Efter det här året är jag tacksam att det fortfarande finns människor som vill träffas, personer som orkar lyssna och vänner som finns kvar trots den långa period jag befunnit mig under ytan.
Någon gång ska jag skriva mer om det.
Relaterade inlägg
Det är skrivet i sten
Det fanns en låt som vi trummisar slogs om att få spela, både som ohängda musikskole-elever och mer seniora coverbandstrummisar i 20-årsåldern. Det handlar om In the Stone…
En svulst på samhällskroppen
Jag vet att det är för sent, men ändå hade jag bara börjat. Besvikelsen i det. Det fanns en ny stig som vi gick, en väg jag aldrig…
Infraröd
Det här med att få ett väldigt annorlunda men intressant meddelande och sen inte veta vem avsändaren är. I dessa tider av transparens händer det inte särskilt ofta. Ja,…
Blog frenzy
Det fanns två sorters värme igår kväll. Den från loftet och den från klustret. Och med klustret menar jag den mikroskopiska del av bloggvärlden som samlades i den…