Efter det här året är jag tacksam att det fortfarande finns människor som vill träffas, personer som orkar lyssna och vänner som finns kvar trots den långa period jag befunnit mig under ytan.
Ibland orkar jag inte ens försöka. Jag träffar människor överallt. Jag nätverkar. Jag minglar. Jag håller mig framme. Och det funkar. Men det finns en sorg i det.…
