I helgen gick MSB ut och berättade att företag som säljer så kallade krislådor och vevradios, använt MSB:s logotyp i sin marknadsföring, trots att myndigheten inte varit inblandad på något sätt. Det finns alltid någon som tjänar pengar på ökad oro i samhället, vilket jag diskuterat i ett tidigare inlägg om ÖB och hans nystartade konsultföretag.
Prepper-rörelsen har fått ett rejält uppsving både under pandemin och senast när Ryssland startade sin attack mot Ukraina. Krig och konflikt har kommit närmare i vanliga människor medvetanden och förutom att vapen- och ammunitionstillverkare går för högtryck har även aktörer som säljer olika typer av kris- och nödprodukter sett ökad orderingång.
“Det gör mig väldigt arg att någon har skott sig på folks oro. Det kan vara någon som har jättelite pengar som köpt en radio för 700 kronor när det hade kunnat gå bra med en vanlig klockradio på batteri.” säger MSB:s kriskommuikatör Anna Teljfors till TT.
Hur ser din sociala beredskap ut?
När jag tänker på en prepper så ser jag en ensam människa, nästan alltid en man, med ett hemligt lager eller ett avlägset hus fyllt med förnödenheter. Scenariot som preppern förbereder sig på har en postapokalyptisk underton. Du kan inte längre lita på samhället för att få hjälp och du kan inte lita på din omgivning för att överleva. Du är ensam i världen och allt du behöver för att överleva måste du ordna själv.
Detta är kanske en något överdriven bild, men tongångarna finns där. Och det är antagligen inte en slump att scenariot lockar just ensamma män, som redan idag kan ha svårt att bygga nära relationer med sin omgivning, även utan kris. Det är nästan som att den framtida situation de förbereder sig på innebär ett upphöjt liv i dessa människors tankar, fritt från kopplingar till andra människor. Äntligen får de vara ifred från vardagens bojor, med sina vattenreningstabletter, konservburkar, bränsledepåer och huset i skogen som tillflykt.
Jag raljerar. Men hur brukar det se ut i riktiga kriser? Allt tyder nämligen på motsatsen. I tider av kris hjälper människor varandra mer än annars och det blir både viktigare och enklare att knyta an till andra i sin omgivning för att dela bördan av att vara i en utsatt situation.
“De som styr tror att folk agerar irrationellt och egoistiskt och fattar beslut utifrån det. Det kan handla om att tolka varför folk rör sig som de gör vid till exempel en jordbävning eller översvämning. De som beslutar ser människor som rusar i panik. I själva verket springer de mot platsen för att hjälpa till.”
Ur artikeln Vi är klokare vid kriser än folk tror på forskning.se.
Detta är något som även MSB lyfter i sina råd kring att förbereda sitt hushåll inför en nödsituation – Preppa för en vecka.
“Om krisen eller kriget kommer behöver vi alla hjälpas åt. Ifall du känner dina grannar blir det lättare att samarbeta och hjälpa varandra. Som en del av en förening eller frivillig försvarsorganisation kan du göra viktiga insatser.”
En viktig förbedelse för krig eller kris är alltså att lära känna människor i ditt lokalsamhälle, att bygga starka relationer med andra och att skapa så många alternativ som möjligt när det handlar om att få hjälp av sitt nätverk.
Ibland känns det perspektivet bortglömt när fokus ligger på att köpa en vevradio eller bunkra upp med konservburkar.
Den här texten publicerades ursprungligen i mitt nyhetsbrev Fredrik Wass tänker på kommunikation. Du kan börja prenumerera här.