INJO 2009 – Conference room (bored journalists) from Fredrik Wass on Vimeo.
Nu blev det sådär igen. Trots tillgång till internet och alla bloggflöden försvinner bloggkreativiteten i exakt samma ögonblick som jag sätter foten på Camp Marmals landningsbana i Afghanistan.…
Try sleeping with a broken heart med Alicia Keys är en låt som jag alltid kommer förknippa med en kolsvart militärcamp i Afghanistan. Den var i lurarna många…
Den sociala ängsligheten är nästan borta nu. Så här 34 år senare. Minns hur den nästan dominerade mitt liv under lång tid. Osäkerheten på självet, jaget, sändare, mottagare.…
Jag använder cookies för att göra sajten bättre och mäta statistik. Genom att använda sajten godkänner du det.
Manage your cookie preferences below:
Essential cookies enable basic functions and are necessary for the proper function of the website.
5 kommentarer
Vadå ”inte roligare”? Just som du sagt det så börjar du filma godisbordet! Och läskhinken!!! SÅ roligt har man väl aldrig på svenska möten, där är det en kaffe och macka på sin höjd och kanske en dammsugare inköpt för egna pengar i automaten.
På mitt jobb hittar man inget annat än sockerfria skorpor som smakar–INGENTING. Sen sönderstressade kostymnissar också förstås. Det där verkar vara himelriket. Så tyst och lugnt och harmoniskt på nå sätt. Lycka.
Haha, okejrå. Fikat ska jag inte klaga på. Och inte det andra heller. Men kommentaren ”Det blir inte roligare än så här” syftar kanske snarare på själva videoklippet i sig än på lokalen. 🙂
Så att man får tvångstankar! En nästan okontrollerbar impuls att byta om till apdräkt och köra nån trazan o banarne-låt på ukulele mitt ibland macbookarna ; )
Hehe, jo, vi fattade nog det. Men det finns inget trist som inte kan piggas upp med lite M&M:s :-).
Och medan man äter dem kan man se ut genom fönstret och tänka på sommaren…