Kategorier
Bloggen

Eko

Det var varmare i vattnet än i luften. Blodet som strömmade utmed kroppen märktes inte förrän vi kom upp på land. Jag hade klättrat upp för den blöta klippan och tappat taget halvvägs upp. Långsamt gled jag ner i vattnet igen. De vassa stenarna skar in i huden och rispade långa revor på benen, armarna och bröstet. Det var en stjärnklar natt mitt i sommaren.

Vi satte oss i bilarna och åkte tillbaka till huset längs månupplysta grusvägar. När vi var tillbaka satte du mig på en bänk och tog fram förbandslådan. Jag blev omplåstrad.

Alla satt i köket. Berusade och nyktra samtidigt. Vi var ute i ingenstans och gjorde ingenting. Hemma var vår bortaplan. Det handlade bara om nu och framåt. Så är det fortfarande.

Av Fredrik Wass

Jag har försökt fånga mig själv på den här bloggen sedan 2006. Det går ganska bra. Jag är en sån därn typiskt otypisk man med nojor och nostalgi, pretentiösa ambitioner och stukade visioner. Men jag är ok. Bloggar även på bisonblog.se om internet, samhälle och media.