Memory lane

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Kajen har blivit en helt annan blogg nu jämfört med tidigare. Kolla till exempel inläggen från januari månad 2007. Det var då Kajen var på riktigt.

Nuförtiden vet du mer om vad jag gör praktiskt och fysiskt, men inte vad jag tänker på insidan. Antar att jag inte pallar att vara en Mymlan eller en Ulrika helt enkelt. Inte en Julia heller för den delen. Även om Julias varudeklaration kanske vore något att ta efter.

Mobile office at Art Gallery Café on Mason/Jackson Street

Publicerat av Fredrik Wass

Jag har försökt fånga mig själv på den här bloggen sedan 2006. Det går ganska bra. Jag är en sån därn typiskt otypisk man med nojor och nostalgi, pretentiösa ambitioner och stukade visioner. Men jag är ok. Bloggar även på bisonblog.se om internet, samhälle och media.

5 svar på ”Memory lane”

  1. Något som förändrats är i alla fall det här med markören. Den försvinner när jag är inne på din sida numera, och det följer med om jag klickar på något du länkar till. Men inte till dina gamla inlägg som du länkar till här! Det är väl konstigt!
    Är det något du lagt till själv eller har det bara blivit så? Det är bara här det händer (för mig).

  2. Jag tror att jag tar det som en komplimang…
    och då är jag inte ens särskilt öppenhjärtad. Mer än med mina bakterieanfall.

  3. Oj då, jag var sent ute att se detta.
    Tack eller? Vet inte om det är menat som hiss eller diss.
    Min blogg är dock sjukt avskalad. Om jag hade skrivit hur neurotisk och labil jag är hade nog folk börjat anmäla mig till psyk. Ett exempel är att jag skulle gissa att jag gråter sisådär två timmar en vanlig dag och kan knappt minnas senaste gången jag vaknade utan självhat. Jag tror att många tror att jag lämnar ut mycket mer än vad jag egentligen gör.

Kommentarer inaktiverade.