Det smyger igång, det så kallade vardagslivet. Försöker motstå in i det sista. Men varför tveka egentligen? Det är ju det här jag saknat, längtat efter, önskat.
Tanken om alltings meningslöshet hör sommaren till. Nu ska hyran betalas.
Relaterade inlägg
Avgörande
Titeln på min generationsroman är klar. Det ska heta ”Den sista relationen”.
Flykten
Mitt liv är ett porträttflöde. Mina relationer och möten är flyktiga nedslag fångade på bilder i min mobil. Bilder att visas upp för andra över en fika, en…
En dag bland andra
Känslan att komma hem till kajen tidigt på kvällen efter konferensen med nya jobbet, känna sensommarvärmen slå emot mig på vägen till affären och stanna till för en…