En helg går och jag träffar ingen. Den jobbigaste känslan är ensamheten, ändå väljer jag den ofta och länge. Något slags självplågeri. Jag bäddar ner mig med boken…
Jag saknar blogmafia litegrann. Dagarna bara går och jag hinner knappt tömma rss-läsaren. Hinner inte följa dem allihopa och se vad som händer. Undrar om det bara är…
Jag tittar på ännu en zombiefilm. Och det är något speciellt med dem. Det finns en underton av sorg och maktlöshet i varje ögonblick. Rollfigurerna har hela världens…