Det värker i armarna. Fingrarna skakar. Knogarna är svullna. Fem minuter utan tankar. Jag blir lika förvånad varje gång. Det går att få tyst på bruset. Fly in i en värld av rörelse och intensitet.
Efter tio timmar i febrig skärmtillvaro känns kraften dränerad. Men jag ser till att lura mig själv varje gång. Femton minuter senare och jag är i en annan värld. En parallell tidszon.
Dagen efter är jag svag på utsidan men nollställd inuti. Börjar om. Fyller på.