Den gamla arbetarstaden at it’s best.
Kärlek i Norrköping
- Inläggsdatum 18 augusti, 2008
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
- Inläggsförfattare Av Fredrik Wass
Bekräftelsebehovet är tydligen levande och aktivt i allra högsta grad. Varför annars starta en blogg som gör att ens nuna syns i toppen av branschtidningen Resumés sajt? Ja,…
Det finns en officiell version av min helg på min andra blogg. Men så tänker jag på Kajen och på allt som inte får plats. Alla nya smarta…
Det blir inte mer guilty pleasure än så här. Vit rock i fårakläder, då och nu. Toto var en viktig del av min musikerkarriär i slutet av 90-talet.
Jag använder cookies för att göra sajten bättre och mäta statistik. Genom att använda sajten godkänner du det.
Manage your cookie preferences below:
Essential cookies enable basic functions and are necessary for the proper function of the website.
5 kommentarer
Ah. Fint. Den där platsen känner man ju minsann igen.
Kan vi förvänta oss mer Norrköping i bloggen framgent?
Jodå. Hittills har jag ju skrivit om mitt och Markus Krunegårds gemensamma skräckminne av det lokala bandet Empty Guns, diverse barndomsskildringar från öde moped-vägar samt musikframträdanden med musikskoleorkestrar etc.
Jag namedroppar i och för sig inte alltid vilken stad allt utspelar sig, men pratar jag barndom så brukar det handla om Norrköping. 🙂
Jaha, du är Pekinges i grunden. Spännande. Då ska jag utöka mina varannan dag-besöksranson här till en vardaglig pryl.
Hey!
Man får tacka och bocka djupt samt allra respektfulltast för att man givit och förmedlat ett sådant konsert-minne och få en sådan respons. Det var hårt, hårdare, hårdast som gällde i slutet av 80-talet och i början av 90-talet.
M.V.H / Henrik Klefbäck ”Sångare Empty Guns”
Haha, sweet!
Kommer ihåg spelningarna i aulan. Kolla även det här inlägget: http://bisonblog.blogs.com/kajen/2008/06/schools-out-for.html