3 minuter med Henrik

Jag kommer ihåg när jag kände känslor senast. Jag tror det var någon gång 1997-1998. Inte mycket roligare för det, men känslor var det.

Högpresterande man runt (dvs under) trettio. Är det jag? Det känns så just nu. Dubbla jobb, dubbla frilansuppdrag och drömmar om framtiden. Jag vaknar varje morgon med skräckblandad…

Var är du ikväll? Jag kan bara se vattnet här utanför. Och det har en ny färg nu. Djupaste blå möter kallaste grön. Precis som det ibland gör…